Jag minns mormors fruktkaka

Känslan av att fixa, dona, greja och pyssla hemma. Den är fantastisk. Att vara hemma är viktigt för mig. Att ha tid, och ta mig tid, att bara vara hemma. Det tycker jag om.

Jag sitter sällan still utan fixar ofta med alla möjliga saker. Igår rensade jag i en hylla i köket. Det blev så bra! Det blev en ännu tydligare fika- och bakinspirerad hylla med mina 12 underbara kaffekoppar jag köpte på loppis tidigt i somras. Vilket fynd jag gjorde och jag blir så pirrig och glad varje gång jag ser dem. De verkar trivas där de står nära varandra.

Jag har lagt märke till att den där ljuvliga må bra känslan kommer till mig bara av att titta på kaffekopparna och receptböckerna i hyllan. Det är häftigt att det kan räcka med att se något för att kroppen ska känna sig så skön och välmående.

Min fantastiskt kreativa syster har sytt en bagarmössa till mig. Visst är den vacker? Den står där i hyllan och påminner mig om mina drömmar. När hon berättade för mig att hon sytt mössan av mormors vackra lakan med brodyr på så blev jag tårögd och så glad. Så vackert och fint att mormor också får plats i hyllan och hos mig och oss.

Fruktkaka minns jag att mormor brukade baka. En sådan där lite rejälare med olika slags torkad frukt i. Jag minns att den inte var min favorit men hade jag fått smaka den nu hade jag garanterat älskat den. Men jag minns känslan av att sitta i köket hos mormor och morfar när mormor skar upp kakan, vilken mysig känsla. Hon stod ofta i köket med förklädet på och det fanns alltid hembakt hemma hos dem. Flera sorter. Såklart. På den tiden skulle jag tro att det var otänkbart att köpa färdiga bullar eller sockerkaka eller småkakor.

Jag hoppas det blir mer likt den tiden snart igen för oss som lever nu. Att vara hemma lite mer och att lära oss av våra mor- och farföräldrar. Värdesätta att göra saker från grunden. Ge det tid och ta det på allvar. Det tror jag på.

Dream on...!

Medeltida glädje!

Det var härligt på Gotland. Den vackra ön bjöd på sitt allra bästa väder och med tre års gemensam erfarenhet av Visby och Medeltidsveckan blev förra veckan en höjdare för oss. Det här med att ha gemensamma minnen och traditioner tillsammans med sambon och hans grabbar, det känns så himla viktigt för mig. Kanske för att vi är en bonusfamilj med allt vad det innebär. 

Just det här blogginlägget är inte tänkt att handla om bonusperspektivet men om du vill läsa mer om mig och hur det är att vara bonusmamma så kan du göra det här - där jag gästbloggat hos Inger Eriksson och Framgångsbyrån. Den bloggtext drog igång massor inuti mig. Mängder av ideér och känslor kring att jag vill och behöver berätta mer. Så det kommer mer om det. Men just idag - tillbaka till Medeltiden och Gotland och några av de glädjestunder jag och vi hade där...

Vi bodde i ett 30 kvm miniradhus 18 km söder om Visby, i Tofta. Några hundra meter från oss låg Tofta bageri och dit strosade jag de flesta mornar med leendet upp till öronen. Känslan av att köpa nybakat levainbröd och hemgjord sån där frasig musli var överväldigande, jag som älskar att baka och det genuina med det. Det var även väldigt uppskattat av de tre sömniga när jag kom tillbaka. Känslan av att både jag och dem får glädje av det jag själv känner passion för är så fin.

Det var fjärde året vi åkte tillsammans och upplevde Medeltidsveckan så i år kände vi igen oss väl och kunde slappna av och bara vara från början. Grabbarna blev trollbundna av diablos som de stod och lekte med typ 4 timmar i sträck. Jag invigde min helt nya linneklänning som min grymma syster, med assistans av mamma, sytt åt mig. Skrynklig som bara linne kan bli. Trivdes ljuvligt.....

Stenstranden i Visby är så vacker. Ser ni hjärtstenarna...? Solnedgången var magisk och jag kunde inte se mig mätt. Till höger på bild sitter en man med en stor, svart mantel. Det är min kärlek fast i medeltida variant. Han är en väldigt fin man.

Mer av hembakt och fika blev det såklart. På lördagsmorgonen lyxade vi med både frukost och fika på en gång (vi blev proppmätta men det var värt det) på LEVA kungslador som ligger strax söder om Visby. Ett fantastiskt ställe där det finns cafe/restaurang med i stort sett bara ekologiskt på menyn, härlig kryddträdgård och skönt häng. Jag var så lycklig att vi investerade förmiddagen i att njuta frukost och fika just där. Den ljuvligt rosa kakburken upptäckte jag däremot inne i Visby och blev galet förälskad i. När jag hade köpt den (och sambon hade väntat tålmodigt utanför en lång stund) gick jag återigen med ett sånt där stort leende upp över öronen. 

Större delen av vecka var toppen. En hel del medeltid fast som ni märkt även andra fina stunder. En fullträff när det kommer till semester, sol i mängder och glädje för alla i familjen. Några stunder under veckan blev mer känsliga och kluriga. Det här med att få det att gå ihop när man är dygnet runt tillsammans och har olika önskemål, behov och framförallt personligheter och perspektiv. Det är inte enkelt för mig att få ihop det ibland. Som sagt, det här med att vara bonusmamma, det är ett ämne jag vill skriva mer om framöver. Det kommer jag absolut att göra. 

Tills dess... Dream on...!

Brynjeringar, blåbär och stjärnströssel på nattlinnet

Stjärnor, blåbär och brynjeringar. Tekakor och en glad bror. Änder som dyker i vattnet och jättegoda musslor på tallriken. Shopping, linneklänningar och grillning. Här kommer några godbitar från min semester hittills. 

Det blev tekaksbakning när jag hälsade på hos mamma och pappa. Jag var också ute och åt jättegoda musslor inne i Gävle med fina vänner. Yogade på bryggan  med en andfamilj med sex ungar nära intill. Himla mysigt. 

Hos mamma och pappa fanns det fanns blåbär överallt i backen ned mot sjön. Jag kunde bara inte sluta plocka även fast jag var helt mör i ryggen. Lyssnade på Sommarpratare under tiden och drömde mig iväg och det blev 1,5 h blåbärsplock till slut. På eftermiddagen och dagarna efteråt hade jag jätteont i rumpan och baksidan av benen. Enligt bedömning av en väldigt snygg och kompetent sjuksyster i min närhet kanske det var ischiasnerven, usch. Nu är jag pigg igen dock, skönt.

Jag följde med den snygga sjuksyrrans systrar på shoppingrunda utanför Sundsvall häromdagen och plötsligt såg jag detta ljuvliga  stjärnströsslade nattlinne. Tunt, tunt tyg och så vackert med små, små stjärnor över hela nattlinnet. Köpte det såklart och stormtrivs!

Hos sambons föräldrar bakade jag hamburgerbröd sista kvällen. De blev goda fast ganska kompakta och jag såg i ett recept sambons mamma visade mig att lite bakpulver i degen kan göra susen just för hamburgerbröd. Det ska jag prova nästa gång. 

Igår, på vägen hem från sambons föräldrar, stannade vi på grillunch hos mamma och pappa. Det var så mysigt och solen sken. Så roligt få träffa brorsan och hans tjej igen, vi ses inte så ofta. Han är en glädjespridare och världens finaste bror.

Jag är tacksam för många saker den här sommaren. En sak jag är tacksam över är att ha fått vara med och blogga i Framgångsbyråns och Ingers fantastiska Sommarbloggarna. Inger är en kraftfull och otroligt generös kvinna. Vill ni läsa min och alla andras bloggar och poddar så gå in här.  

Min syster och mamma har tidigare i sommar hjälpt mig sy två fantastiska linneklänningar. De ska jag inviga imorgon när vi kommer till Medeltidsveckan i Visby. Jag har under senaste veckan sytt fast brynjeringarna och trätt i remmarna i klänningarna. Det ska bli så roligt vara finklädd när vi strosar runt på marknaden. Sambon och grabbarna har också utökat sin medeltidaklädergarderob så det känns jättekul. Det blir tornerspel, middag på en äkta medeltida restaurang i en källare och mycket häng på medeltidsmarknaden där det alltid händer nåt kul.  

Nu fortsätter sommaren. Härligt, härligt.

Dream on...!

Kram Johanna

Drömmar på kåken.

Drömmar på kåken. Viktigt och aktuellt på flera sätt i mitt liv just nu. Den association jag vill ge plats åt just idag är den som beskriver caféet på landet som verkligen förtjänar sitt namn. Drömkåken.

Det var Liv som introducerade mig för Drömkåken och det är jag så glad över. Liv är en fantastisk vän och fenomenal berättare med sin alldeles egna blogg sedan många år. En veteran i bloggvärlden och en glittrande glädjespridare som betyder så mycket för mig. Hennes mysiga blogg finner du här.

Det är tredje sommaren vi heldagshänger hos Drömkåken. Tjattrar oavbrutet. Babblar på gränsen till att vi glömma bort att andas om stort och smått, högt och lågt. Livsfilosoferar helt enkelt. Och vi upprepar om och om igen för varandra hur fantastiskt underbart vackert det är på det Pippi Långstrumpinspirerade cafeét i det gamla missionshuset ute på landet.

Det som är speciellt med Drömkåken är dels deras genuina färgsprakande inredning. Alla regnbågens färger finns representerade både inne och ute. Pasteller och mer knalliga färger pryder alla olika lampor, möbler och tavlor som blandas i en hejdundrande skön mix. Det är helt enkelt ett Pippi Långstrump cafe. Magiskt. Unikt.

De bakar med smör och grädde. Erbjuder kakor och bakelser och tårtor som får oss att tappa andan. Hembakt. De färska bären på bakelserna toppade med chokladhjärtan är bara så underbara. Kaffekopparna, skedarna och känslan när de varsamt tillreder min cappucino. 100% kärlek.

Och paret som äger och driver cafeet är världens finaste. När vi tackade för gårdagen så blev vi överösta av "neej, det är er vi ska tacka, utan er vore vi ingenting" och ett varmt och personligt hej då. Det är vid sådana tillfällen jag känner att jag skulle kunna betala tiofalt för en grillad macka, en cappucino och en solskensbulle. Det kanske jag faktiskt ska ta och göra nästa gång jag känner så.

Har du någonsin känt sådan glädje över ett café? Det är klart det måste finnas fler sådana underbara caféer där liksom allt är toppen. Berätta gärna!

Dream on...!

Johanna

Jag är tacksam.

Det är nåt alldeles, alldeles speciellt med att våga och välja att dela med mig. Av det jag jag tänker och känner, undrar eller blir arg över. Dela med mig av det jag längtar efter, redan har och det jag drömmer om. I det stora. Och framförallt här och nu, i ögonblicket och stunden jag redan är i.

Efter att ha i torsdags ha delat bilder på Facebook från min hjärtebakning så fick jag respons från flera av er. Frågor och entusiasm mötte mig och till och med bilder på vad ni bakar. Så roligt. Tänk vad mycket de betyder att se och märka att ni också gillar det jag gillar. Att ni uppskattar det jag delar med mig av. Och att ni delar med er tillbaka. Av den där underbara pirrigheten som bakningen ger och känslan av att njuta hembakt.

Så, för er som också vill baka hjärtebröd så kommer här receptet. 

Hjärtebröd med vaniljsmak

Smält med ödmjukhet 125 gr smör och blanda varsamt med 5 dl mjölk (gärna röd för den smakar mer) till fingervarm vätska, gärna i en bakassistent. Blanda med 1 paket jäst, 50 gram. Eller halvera mängden jäst om du har tid och lust att låta degen jäsa dubbla tiden. Passa på att skicka med dina egna önskningar om vad du vill ska få växa och jäsa i ditt liv. Vem vet, kanske kan dina önskningar bli sanna?

Strössla nu med nyfikenhet i 1,5 tsk salt, 2 tsk kardemumma och 1 dl socker. Blanda lite sådär busigt i 1 ägg och mjöl lite i taget tills degen är lagom kladdig. Hellre lite för kladdig än för torr deg.

Låt nu degen jäsa och fyllas med underbar kärlek under ca 1 timme. Låt den jäsa ca 2 timmar om du valt 25 gram jäst och om du vill ge extra mycket plats åt kärlek i alla dess former. 

Passa på att fylla dig själv med det du behöver under tiden degen jäser. Kanske kan du skriva ett vykort till dig själv med allt du tycker om hos dig själv. Lägga dig på balkongen, altanen eller på vardagsrumsgolvsmattan och vila en stund. Eller kanske känner du för att må bra till 8-åriga Bellas och 10-åriga Sophias grymma cover av låten Brave med Sara Bareilles. Här är den utifall du skulle vilja prova... Tack igen Annelie Fromell för att du fick mig att upptäcka denna magiska låt.

Ok, nu är det dags fortsätta baka... Du kan ju lyssna på låten på repeat om du vill behålla barnasinnet färskt medan du bakar.

Dela den kärleksfulla degen i två delar. Kavla försiktigt ut en del i taget till en rektangel. Bred på mjukt smör och strössla med rårörsocker och vaniljsocker. Rulla ihop den kärleksboostade fyllda degen och snurra den + forma som ett hjärta.

Lägg hjärtat på en bakplåtsklädd plåt. Ge den en puss om du är riktigt modig. Låt hjärtat jäsa och fyllas med mer av det bästa i ytterligare ca 20 min. Klipp sedan snitt här och där i degen, pensla med ägg och strössla mängder av knaprigt pärlsocker.

Nu är hjärtat redo att gräddas. Äntligen. In med plåten i nedre delen av ugnen med plåten i ca 15 min i 175 grader. Sedan är det bara att andas och ha tålamod tills hjärtebrödet svalnat.

Ta fram din favoritmugg, fyll den med din favoritdryck och sätt dig på din favoritplats. Lägg upp hjärtat på ett vackert fat. Ta en bit kärlek och njut... 

Dream on...!

Johanna

Stikki Nikki - världens godaste glass

Götgatan 46. Drottninggatan 90 B. Och Mariatorget 1 C. Lägg de adresserna på minnet. Där finns världens godaste glass.

Det känns som en dröm. Stikki Nikki lyser i bubbelgumsrosa på butiksfönstren och du möts av ett stort leende och ett glatt och personligt hej från personalen när du stiger in genom entrén. Där inne väntar dig dagsfärsk handgjord ekologisk glass av högsta kvalité. Det finns alltid eller oftast sorbeér för dig som önskar en mer isig variant eller för dig som är vegan.

En av flera saker som gör att jag älskar Stikki Nikkis glass är att ingredienserna verkligen är genomtänkta. Glassen är mindre gräddig än många andra glassorter, är gjord på främst röd mjölk och är av sorten italiensk gelato. Ingredienserna är ekologiska och det finns inga kemikalier, artificiella stabiliseringsmedel, färgämnen, smakämnen eller annat skräp i glassen. Den tillverkas varje dag och är alltså färsk. Ni kanske förstår att jag är helt såld på denna fantastiska glass. Idag åt jag till exempel den här choklad- och blåbärsglassbomben till middag.

Nicole som grundat och driver Stikki Nikki är en stor inspiratör för mig. Jag har hört att hon som liten kallades just Stikki Nikki eftersom hon hade så långa ben och vips så blev det till ett varumärke. Hur coolt är inte det? Ett gäng år senare har hon upptäckt Sverige och väljer att sälja hemgjord glass. Snacka om envis, genuin och en sann förebild för oss alla som drömmer om att förverkliga vår egen kanske lite annorlunda idé.

Men hon nöjer sig inte med att förverkliga den drömmen utan har även skrivit en bok. Om glass såklart. Den heter Ice pops och är fylld med härliga recept med glass på pinne. Oavsett om du är intresserad av att göra egen glass eller inte så är boken en fröjd att bläddra sig igenom eftersom det finns mängder av vackra bilder på glass av alla de slag i boken.

Det känns som att jag har hittat en sann förebild när det handlar om att förverkliga sina drömmar. Nikki har satsat på sin alldeles egna affärsidé och verkar göra det fullt ut utan kompromisser. Hon har skrivit en bok om samma idé och hon tar plats. I like it. A lot.

Jag skriver det igen. Götgatan 46. Drottninggatan 90 B. Och Mariatorget 1 C. Lägg de adresserna på minnet. Där finns världens godaste glass. Min dröm är sann och jag hugger in på den goda smaken.

Dream on...!

Johanna